torsdag 14 juni 2012

Anor

Jag kommer ihåg när vi hämtade dig...
Du var så liten och söt och jag kunde inte förstå att du faktiskt var min.
Jag ställde en stol bredvid din bur och satt och läste, men hela tiden kastade jag blickar åt ditt håll för att vara säker på att du var kvar. 
För att se så att du faktiskt var verklig.

I sju år var du med oss...
Du var alltid där när jag kom hem och du följde till och med med oss på semestrarna. 
Visst var det jobbigt att städa din bur ibland och jag fick tvätta dig många gånger!
Men du var en i familjen. 

Du var sjuk den sista tiden...
 Det gör mig ont att veta vad du fick genomlida. 
Jag borde ha varit där... 
Jag skulle inte ha lämnat dig.

Men jag vet att du är på ett bättre ställe nu.
Där du nu är finns inga smärtor eller sorger...
Där finns all mat du någonsin kan äta och många kompisar att leka med.

Under äppelträdet vilar du nu...
Och till nästa sommar ska äppelblom smycka din grav.
Du kommer alltid att finnas i mitt hjärta.
Jag kommer alltid att älska dig min lilla kanin.

Vila i frid min vän.


Anor
13/6-05 - 13/6-12



xxx


1 kommentar:

Anonym sa...

Hej lilla vän!!
Vad fint du skrivit om Anor. Han var en snäll kanin han var busig och bitig så jag var nog lite rädd för honom när han var Yngre. Men sista åren var han otroligt snäll. Han var med oss på många äventyr i husvagnen.
Älskar dig
puss mamma